Konjugation vom Verb "adeln"
Präsens von “adeln”
Indikativ Präsens Konjunktiv Präsens
ich adle adle
du adelst adlest
er/sie/es adelt adle
wir adeln adlen
ihr adelt adlet
sie adeln adlen
Präteritum von “adeln”
Indikativ Präteritum Konjunktiv Präteritum
ich adelte adelte
du adeltest adeltest
er/sie/es adelte adelte
wir adelten adelten
ihr adeltet adeltet
sie adelten adelten
Perfekt von “adeln”
Perfekt Indikativ Perfekt Konjunktiv I
ich bin geadelt sei geadelt
du bist geadelt seist geadelt
er/sie/es ist geadelt sei geadelt
wir sind geadelt seien geadelt
ihr sind geadelt seiet geadelt
sie sind geadelt seien geadelt
Plusquamperfekt von “adeln”
Plusquamperfekt Indikativ Plusquamperfekt Konjunktiv II
ich war geadelt wäre geadelt
du warst geadelt wärest geadelt
er/sie/es war geadelt wäre geadelt
wir waren geadelt wären geadelt
ihr wart geadelt wäret geadelt
sie waren geadelt wären geadelt
Futur I von “adeln”
Indikativ Konjunktiv I Konjunktiv II
ich werde adeln werde adeln würde adeln
du wirst adeln werdest adeln würdest adeln
er/sie/es wird adeln werde adeln würde adeln
wir werden adeln werden adeln würden adeln
ihr werdet adeln werdet adeln würdet adeln
sie werden adeln werden adeln würden adeln
Futur II von “adeln”
Indikativ Konjunktiv I Konjunktiv II
ich werde geadelt werde geadelt würde geadelt
du wirst geadelt werdest geadelt würdest geadelt
er/sie/es wird geadelt werde geadelt würde geadelt
wir werden geadelt werden geadelt würden geadelt
ihr werdet geadelt werdet geadelt würdet geadelt
sie werden geadelt werden geadelt würden geadelt